Jag känner mig utmattad. Dum. Rädd.
Min farbror fick en ny hjärtinfakt. 2 på en vecka. Jag är helt förkrossad. O jag får inte ens åka dit och träffa honom. Alltså fan vad jag är trött på hela de här infektionsriskerna. Idiotiskt! Fan!!
Jag tog Med hunden ut och gick. Försökte rensa tankarna lite. Mina tårar rann okontrollbart hela tiden. Vi bara gick rundor.
Jag orkar inte. Jag vill inte mer. Jag vill bada lägga mig ner på golvet och dö. Bara blunda o sen försvinna.
Men det kan jag inte. En vän fyller år imorgon.
Det är bara till att strecka på ryggen och le.
Allt är bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar