Bror kommer över. Med några stora hemmabakade chockladmuffins o säger : Lite muffins vi gjorde igår. Ta (:
Jag: Tack! Va snällt!
Mamma: Men hon får ju inte äta dagenefter mat eller så. Eftersom bakterierna och infektionsriskerna.
Bror: Just det! Förlåt. Vi gör nya när du hälsar på! Ok? (:
Jag: Absolut! Ser jag fram emot.
Maybe not. Men det har han glömt tills dess.
Sen la jag muffinsen i mammas kylskåp. Hånflina lite över att jag vet om att jag kommer låta bli dom farliga små rackarna. Denna tranplantionen är kanske det bästa som hänt mig, trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar