Ni anar inte vilken hemsk natt jag har haft. Först börjar det med att min vän berättar att någon sitter o slår på hennes dörr o ringer på, klockan tre på natten. O Lampan i trappen är släckt. Så hon kan inte se vem det är. Självklart blir man orolig för henne.
Klockan hem åker hon iväg till en vän o sover där, då börjar mitt ex messa. Att han saknade mig o allt vad han skrev. Jag kunde inte svara desamma. även om jag kände så, så kan jag inte låta detta starta igen. Han gjorde mig för illa. Han blev självklart sårad över att jag "inte kände desamma"..
Han försvara sig med att berätta att han träffade en ny strax efter mig. Och sen att de jag o han hade inte var speciellt, att jag inte var speciell. Elakt, o onödigt. Det hela slutar med att jag bara får nog o vill ut, ut o gå bara. Vart? Ingenstans.. Bara gå.
Så sex på morgonen är jag ute o springer i stan, på väg ingenstans. Väl hemma vid åtta la jag mig i sängen. Sov till nio o gick sen upp. Hem till mamma.
Men mitt i allt är jag sjukt glad. För nu vet jag iaf. Att han är ett svin, han var inte så speciell o nu kan jag sluta hoppas o gå vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar