Dom har kommit på att jag är ätstörd. Whatever. Jag bryr mig inte. Jag tänker fortsätta ljuga dom rakt upp i ansiktet. Vem fan är dom till att påstå att jag ljuger? Det gör jag, men dom har inte rätten till att stå o peka o påstå saker.
Att inte kunna äta något mer än en paprika, 3 brocolin och ett knäckebröd på tre dagar är normalt när man går på så stark antibiotika.
Så jag ringde till mitt team. Klagade på allt. Sköterskor dom jobbar här, när dom är utbildade inom annat. "transplanterade lungor? Både? Gud vad häftigt!"
Ja. Jättehäftigt. Idiot.
Mina njurar går neråt igen. Jag har ingen apetit. Jag klöks av vatten. Så imorgon får jag permission. O tillbaka på fredag.
Så jag missar min brors förlovningsfest. Känns riktigt bra..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar