Jag hade ju kunnat uppdatera från någon annans dator. Men med en bror som leker spion (bokstavligt talat. Han lägger ut microfoner i rum, har kameror som er ut som nallar, dator program som sparar allt man klickat in på, allt i minsta detalj) så vågar jag inte riktigt gå in på bloggen ens från mammas dator där han har förbud att röra.
Jag vet hur dumt det låter o han är 32 år gammal. Jo, jag skämms. Han förstår inte riktigt var gränsen mellan en hobby och att stalka sina syskon går.
Detta blir min sista vecka här. Dom frågade igår och idag igen om jag skulle vilja stanna en vecka till. mest för att jag låg sjuk förra veckan (Ja.. vad tänker man med när man äter mcdonalds glass som nytransplanterad? Mjukglass är ju strikt förbjudet.) Jo tjena bakerie i magen. Och efter förkylningen så hade jag tydligen inte hostat upp all slemm. Så det bildade en liten bakterie i lungorna. Efter några test så var inte min hosta så vanlig trots allt.. Jag undrar hur ofta dom egentligen bara gissar sig fram till saker?
Vilkten går uppåt. Med orken hack i häl som tur är. Idag pallade jag gå 2 km nonstop på 21 minuter! Det ni! Det är typ ett mirakel för att vara jag då alltså. Sen har jag styrketränat och cyklat. Go me! Go go go go goooo me!Nu vill jag iofs låsa in mig på rummet och glömma att alla andra just nu äter en go smörgåstårta, Tess blir utan. Jag känner för att gå dit och bara rycka upp en näve och kränga det som om det vore min sista måltid eller något. Men vi låter bli.
Vi Bulimiker är så charmiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar