I need this.

One thing is for sure.
I can not be around stressed, angry and sad people.

Because people like that are full of their own problems that they don´t even think the thought of sitting down with you. Just for two minutes to ask, how are you?

Glömma allt och alla. Bara glömma.
Kanske har min förra sjukdom kommit tillbaka. Kanske har den inte det.
Jag vet inte. Kanske är det något helt annat. Något värre? Kanske inte. Or is this it?
Jag kanske har kommit dit? Dit där alla transplanterade kommer. Förr eller senare?


Det tog mig två dagar till att slås ner i marken. Jag har gråtit nonstop i 3 timmar.
Och jag vet inte ens varför. Jag vill inte tänka. Jag orkar inte tänka mer. Jag vill inte ens veta vad det är för fel på mig. Jag vill bara stänga dörren till mitt rum och bara försvinna.


Jag vet inte. Och detta är en ProAna blogg.
Det är inte meningen att jag ska skriva detta här. Men jag behöver bolla mina tankar med någon. Ni får bli dem jag bollar med. Cuz I really don´t know who to turn to this time.


And it ok.
I will always be ok.