S.

Irriterande nog så är han allt jag kan tänka på just nu. Och att han inte är min är något sjukt jobbigt!

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Helt ärligt. Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag kan verkligen inte hjälpa det.

Jag kan inte dra mig ifrån honom. Jag kan inte slita blicken ifrån honom. Och jag ser på honom hur mycket han bryr sig om mig. Hur han tittar på mig. Hans blick.. O när han ler! Men han är inte min.. Han kan inte bli min. Han är någon annans. Han är förlovad. O jag kan inte ta honom ifrån henne. Hon älskar verkligen honom. Och det har hon gjort i 8 år! Åtta år. Sen blev dom tillsammans för ett år sen. Förstår ni då, hur mycket han måste betyda för henne? O kanske hon för honom?

Men jag vet att han vill ha mig! Inte sån där typiskt vill ha mig. Utan riktigt! Vill ha, som i att spendera sitt liv med mig. Jag vet det! Men jag kan inte göra något åt det..

Jag vet seriöst inte vad jag ska ta mig till.